Nu är den min..
Bild från Junkyard.se
För några år sedan så läste jag en artikel om en studie i impulsköp. Den visde att man nästan alltid är mest nöjd med sina impulsinköpta varor. Troligtvis för att man inte har haft tiden att tänka på varan i förväg och därför har man inte bildat sig en hög förhoppning om varan ifråga. Det är som att gå på bio och se på en film som många vänner sett innan dig och de har kallat filmen för “VÄRLDEN BÄSTA!“…tjipptjolahopp så var förhoppningstaket uppbyggt av några billiga polacker och uppsatt för den filmen.
Jag är inte en shoppare längre. Jag har liksom tappat min shopping-buddy och därmed lusten. Men i lördags hände det..utan shopping-buddy. Tre par Cheap Monday (H&M nu för tiden *suck*) jeans och ett par filt-chinos också från Weekday (jaja! Rea på två par.). Ett stycke DePalma-jacka (dock från Internet) och nya wünderful creative buds till min parhäst da iPod Classic + nytt lager av strängar (nylon och el). För er som inte spelar gitarr: köpa strängar är skittråkigt. Varför?! Jag vet inte, men det är ungefär som att diska..eller dammsuga..usch…
